Invånarna i Laholm och Halmstad fulspolar över 200 ton skräp per år

80 procent av invånarna i de västsvenska kommunerna tycker att skräp i toaletten är oacceptabelt visar en undersökning som Svenskt Vatten har tagit fram i samband med internationella Världstoalettdagen 19 november. Trots det hamnar årligen över 200 ton skräp i Laholms och Halmstads avlopp.

Kiss, bajs och toalettpapper är det enda som ska spolas ner i toaletten. Ändå behandlar vi i alltför hög utsträckning våra avlopp som sopnedkast, vilket resulterar i att mycket energi och resurser måste läggas på att hantera allt det skräp som spolas ner.

Förutom att orsaka avloppsutsläpp på grund av stopp i ledningsnät och pumpar kan det här skräpet dessutom förstöra eller stoppa reningen av avloppsvattnet och därmed bidra med betydligt mer föroreningar till våra vatten.

Det nedspolade skräpet uppgår bara i Laholms och Halmstads kommuner till över 200 ton. Och inte sällan orsakar det dessutom stopp i avloppet.

Det som oftast spolas ner är bomullstussar, flytande kemikalier, tamponger, våtservetter och tops. Anledningen till att många använder toaletten som papperskorg är lättja eller okunskap om hur skräpet tas om hand, visar en SIFO-undersökning som Svenskt vatten låtit göra.

– Toalettstolen är ingen papperskorg, det är det enkla budskapet. Vi måste ta oss en funderare innan vi spolar – bara för att vi spolar ner skräpet så försvinner det ju inte. Det dyker upp här, hos oss på avloppsreningsverket, säger Christina Fröjdlund, process- och laboratorieingenjör på Laholmsbuktens VA, som också berättar att man till och med fiskat upp både strumpbyxor och mobiltelefoner i avloppsgallret.

Fler siffror

29 procent uppger att de spolar ner andra saker i toaletten än kiss, bajs och toalettpapper.

60 procent av de som slänger skräp i toaletten gör det på grund av att de inte orkar göra rätt eller saknar kunskap om hur skräpet tas om hand.

58 procent i åldrarna 15-29 år uppger att det ”inte alls är ok” att slänga hygienartiklar i toaletten, jämfört med 89 procent av respondenterna åldern 65+.