PFAS i det kommunala dricksvattnet i Halmstad – under åtgärdsgräns

PFAS-ämnen har många olika användningsområden i vårt samhälle som en följd av sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten. Dricksvatten bidrar till det av det totala intaget av PFAS-ämnen. Perfluorerade ämnen används bland annat i impregnering av papper och textilier, rengöringsmedel och brandsläckningsskum.

En ändring av åtgärdsgränsen är på gång

I Sverige har Livsmedelsverket beslutat om en åtgärdsgräns på 90 nanogram per liter vatten för PFAS-ämnen. Gränsen innebär att kommuner som har PFAS-halter som överstiger 90 nanogram per liter vatten ska vidta åtgärder för att sänka halten så mycket som möjligt.

I september 2020 gjorde den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, en vetenskaplig bedömning av vad som är ett tolerabelt veckointag (TWI) för summan av 4 PFAS-ämnen för att hälsoeffekter inte ska uppstå. EFSA har inte tagit fram ett gränsvärde för dricksvatten. Det som dricksvattenproducenter har att förhålla sig till tillsvidare är Livsmedelsverkets åtgärdsgräns på 90 ng PFAS11/l som gäller sedan tidigare.

EU:s dricksvattendirektiv anger de särskilda krav som ska vara uppfyllda för vatten som är avsett att användas som dricksvatten. Ett nytt direktiv antogs av rådet i oktober 2020 och bestämmelserna ska nu införas i svensk lagstiftning. Direktivet är juridiskt bindande för alla medlemsländer och omfattar bland annat ett gränsvärde för PFAS: 100 nanogram per liter av 20 stycken PFAS-ämnen. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att alla medlemsländer får införa skarpare regler men de får inte överskrida gränsvärdena.

Livsmedelsverkets kommande gränser för PFAS-ämnen i dricksvatten i Sverige kommer att grunda sig på Efsa:s bedömning, EU:s dricksvattendirektiv och den egna pågående kartläggningen av kommunernas dricksvatten.

Galgbergstäkten

Delar av Galgbergets vattentäkt är förorenad av perfluorerade ämnen (PFAS). Detta har resulterat i att ett par av brunnarna innehåller PFAS i olika koncentrationer. Högst halt uppmätt är vid Mickedala vattenverk. Produktionsbrunnarna där innehåller PFAS mellan 120-400 ng/l (nanogram per liter). I Byaledets vattenverk är halterna i grundvattnet betydligt lägre än i Mickedala (20-40) ng/l, men bedöms på sikt behöva åtgärdas eftersom nya gränsvärden är på gång. I dricksvattnet som når våra kunder ligger halterna långt under Livsmedelsverkets åtgärdsgräns.

Det finns totalt 18 vattenverk som levererar dricksvatten till dricksvattennätet som Halmstad får sitt vatten ifrån. När dricksvattnet lämnar vattenverken blandas det i en större ledning med dricksvatten från övriga vattenverk och PFAS-ämnena späds ut.

De vattenverk som tar grundvatten från Galgberget levererar dricksvatten främst till centrala och västra delarna av Halmstad. Mickedala och Byaledet vattenverk producerar ca tio procent av Halmstad centralorts dricksvatten, beroende på hur stor vattenförbrukningen är.

Hur mycket PFAS finns det i dricksvattnet i Halmstad?

I Halmstad och Laholm har ett antal provpunkter valts ut och kommer att provtas regelbundet. Senaste provtagning visas nedan;

På Mickedala vattenverk finns ett kolfilter installerat. När vattnet rinner genom filtret fastnar PFAS-ämnena i kolet och dricksvattnet som lämnar vattenverket är i stort sätt fritt från PFAS. Efter ca tre månader börjar kolet bli mättat, fullt av PFAS, och då byts det ut.

För att veta hur mycket PFAS som finns i dricksvattnet hos våra kunder gjorde LBVA under sommaren-hösten 2019 en större undersökning i Halmstad centralort. De 15 provpunkterna var utspridda över hela staden. Provtagningen gjordes när Mickedalas kol var mättat och Byaledets vattenverk gick med full produktion. Detta för att få reda på hur koncentrationerna av PFAS ser ut hos kund när halterna av PFAS från de båda vattenverken är som högst. Halterna varierade mellan 0-27 ng/l, vilket med god marginal understiger Livsmedelsverkets åtgärdsgräns på 90 ng/l. Utifrån undersökningen har punkterna i tabellen ovan valts ut. Punkterna i Laholm provtas för att säkerställa att dricksvatten med PFAS inte transporteras via ledningen från Halmstad. 

Vad gör LBVA?

• LBVA arbetar för att utveckla reningsprocessen i vattenverken och för att kunna hantera förändringar, både i Galgbergstäkten och kommande skärpta lagkrav. Efter de nya gränsvärdena är definierade av Livsmedelsverket kan det bli aktuellt att bygga om och utveckla reningsprocesserna i Mickedala och Byaledets vattenverk. LBVA undersöker lämplig teknik för detta.

• Byaledets vattenverk går med nästan halverad produktion förutom vid hög vattenförbrukning i samhället.

• Vi tar regelbundet PFAS-prover både på grundvatten och på det färdiga dricksvattnet. I Mickedala och Byaledet tas det prover på grundvattnet var sjätte månad. På det utgående dricksvattnet tas det prover varje månad, dels för att säkerställa att vi inte överstiger Livsmedelsverkets åtgärdsgräns och dels för att kunna följa kolets mättnadsgrad.
  
  När kolet är fullt av PFAS börjar det sakta stiga i det dricksvattnet som lämnar vattenverket. Då vet vi att det är dags att byta kol. När kolet är bytt ligger halterna på <5 ng/l i det utgående dricksvattnet. Den här proceduren upprepas tre till fyra gånger per år.

• Det mättade kolet skickas till högtemperatursförbränning för att PFAS-ämnena ska förstöras.

Kontroll

Vi har en kontinuerlig dialog med de kommunala miljöförvaltningarna, som är vår tillsynsmyndighet. De granskar och godkänner att våra rutiner och vår provtagning är i enlighet med lagstiftningen; statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30).

Ni kan läsa mer om PFAS och åtgärdsgränser, hälsorisker med mera på Livsmedelsverkets hemsida:

Försvarsinspektören för miljö och hälsa

Livsmedelverkets sida om PFAS

Frågor och svar