Frågor och svar om dagvatten
Att dagvatten har blivit ett problem kan bero på olika saker. Många områden har tidigare varit utpräglade fritidshusområde med stora tomter och små byggnader. I takt med att områden har omvandlats till permanentboende med mindre tomter, större byggnader, mer hårdgjord yta och så vidare, har problemen ökat.
Vatten som tidigare kunde infiltreras i obebyggd mark eller försvinna via öppna diken har nu ingenstans att ta vägen. Pågående klimatförändringar kan påverka regnmängder och regnens intensitet. Klimatprognoserna pekar på större regnmängder och allt intensivare regntillfällen även i framtiden. Stigande havsnivå ger försämrade avledningsmöjligheter.
Varför anläggs dagvattendammar?
Dagvattendammar anläggs för att fördröja och rena dagvatten innan det släpps vidare till ett vattendrag. Dammarna är också till nytta för vår biologiska mångfald.
Skötsel av dammarna genomförs återkommande för att de inte ska tappa sin funktion. Rensning av dammarna brukar utföras under vinterhalvåret. Det får inte vara för mycket växtlighet kring dammarna eftersom det skuggar vattnet och på det sättet försämrar funktionen. Dammarna kan också behöva rensas på sediment.
Varför byggs system för dagvatten och dräneringssystem ut?
Laholmsbuktens VA bygger ut dagvattensystemet av följande skäl:
- Där dagvattnet inte är utbyggt kan spillvattenledningarna vid stora nederbördsmängder få höga flöden, och har tidvis varit överbelastade. Det har i sin tur medfört att spillvatten bräddats, det vill säga att det orenade vatten som inte får plats i systemet rinner över och går vidare ut i till exempel i havet. Att många fastighetsägare anser att dagvattenproblematiken är överdriven har troligen sin grund i att avrinnande dagvatten hamnar i spillvattenledningen. Det finns ett dagvattenproblem, men detta problem har så att säga gömts i spillvattenledningen.
- I flera områden har kraftiga regn orsakat problem med uppdämning i spillvattenledningar med källaröversvämningar som följd.
- Tidigare lösningar för dagvattenhantering i området, främst stenkistor, har medfört stora belastningar på spillvattenledningen och tidvis orsakat bräddning.
- Översvämningar/marköversvämningar i lokala lågzonen.
Kan fastighetsägare överklaga beslut?
I ett modernt samhälle skapar vi gemensamt infrastruktur för vatten och avlopp som är en förutsättning för att samhället ska fungera – att vi ska få tillgång till dricksvatten och vårt spill- och dagvatten omhändertaget. Vi är alla med och skapar behov av infrastrukturen och vi är då gemensamt ansvariga att betala för densamma. Avgifterna ska bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga, enligt vad som är skäligt och rättvist.
Dagvattensystemet utmed kusten är under utbyggnad och berörda fastigheter kommer att debiteras en anläggningsavgift.
Enligt 24 § vattentjänstlagen ska en fastighetsägare betala avgifter för en allmän VA-anläggning, om fastigheten:
- finns inom va-anläggningens verksamhetsområde,
- och med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.
Inom ett utbyggt bostadsområde är det troligen svårt för en enskild fastighetsägare att visa att man på egen hand löser vatten- och avloppsfrågor bättre än genom att ansluta sig till den allmänna VA-anläggningen.
Kan jag få anläggningsavgiften fördelad över en längre period
Enligt 36 § vattentjänstlagen är det möjligt att fördela betalningen av anläggningsavgiften om vissa förutsättningar är uppfyllda.
En anläggningsavgift ska fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid, längst tio år, om
- avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter,
- fastighetsägaren begär att avgiften ska fördelas,
- och fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet.
Uppdaterad: