Dela sidan på sociala medier

Dagvattenutbyggnad

Vi har samlat information om dagvattenutbyggnad under frågor och svar.

  • Varför har dagvatten blivit ett problem?

    Enligt Laholmsbuktens VA:s bedömning, finns det ett antal orsaker till de successivt försämrade dagvattenförhållandena längs kusten:
    • Den tidigare bebyggelsen skedde på gammal jordbruksmark. Markavvattning utgjorde inte något problem.
    • Många områden har tidigare varit utpräglade fritidshusområde med stora tomter och små byggnader. I takt med att områden har omvandlats till permanentboende med mindre tomter, större byggnader, mer hårdgjord yta och så vidare, har problemen ökat. Vatten som tidigare kunde infiltreras i marken eller försvinna via öppna diken har nu ingenstans att ta vägen.
    • Pågående klimatförändringar påverkar regnmängder och regnens intensitet. Den nettonederbörd som finns tillgänglig för avrinning eller grundvattenbildning bedöms ha ökat med storleksordningen 50 % från 1950-talet fram till idag.
    • Klimatprognoserna pekar på större regnmängder och allt intensivare regntillfällen även i framtiden. Till detta kommer att stigande havsnivå ger försämrade avledningsmöjligheter.
    Klimatförändringar med allt större nederbördsmängder samt intensivare regn har medfört ökade problem med avledning av yt- och dagvatten samt höjda grundvattennivåer. Lokal statistik visar att nederbörden ökat kraftigt under många år. Dessa problem är inte unika för Laholm och Halmstad. Problemen tas upp i den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU2007:60) där man konstaterar: "Antalet dagar med kraftig nederbörd ökar under vinter, vår och höst i större delen av landet. Ser man till de intensivaste regnen är det fråga om betydande ökningar. Avrinningen ökar i större delen av landet, mest i väster".
  • Varför byggs dagvatten- och dräneringssystemet ut?

    Laholmsbuktens VA bygger ut dagvattensystemet av följande skäl:
    • Där dagvattnet inte är utbyggt kan spillvattenledningarna vid stora nederbördsmängder få höga flöden, och har tidvis varit överbelastade. Det har i sin tur medfört att spillvatten bräddats, det vill säga att det orenade vatten som inte får plats i systemet rinner över och förorenar havet. Att många fastighetsägare anser att dagvattenproblematiken är överdriven har troligen sin grund i att avrinnande dagvatten hamnar i spillvattenledningen. Det finns ett dagvattenproblem, men detta problem har så att säga gömts i spillvattenledningen.
    • I flera områden har kraftiga regn orsakat problem med uppdämning i spillvattenledningar med källaröversvämningar som följd.
    • Tidigare lösningar för dagvattenhantering i området, främst stenkistor, har medfört stora belastningar på spillvattenledningen och tidvis orsakat bräddning.
    • Översvämningar/marköversvämningar i lokala lågzonen.
  • Under vilka förutsättningar kan kommunen bygga ut dagvattenledningar?

    Enligt vattentjänstlagen (2006:412) ska kommunen om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse:
    • bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna  behöver ordnas, och
    • se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i  verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.
    Med andra ord; om det finns dagvattenproblem inom ett område och om detta problem berör mer än enstaka fastigheter har kommunen ansvar för och möjlighet att hantera problemet.
  • Vem bär kostnaderna för dagvattenledningar

    Kostnader för att införa en ny nyttighet i form av utbyggd dagvattenhantering bekostas av de enskilda fastighetsägarna genom en av fullmäktige fastställd anläggningsavgift. Anläggningsavgiften för dagvatten är en engångsavgift som ska täcka kostnaden för att anlägga dagvattenledningar, diken mm. Därtill kommer en årlig avgift för drift av dagvattensystemet.Fram till nuvarande ombyggnad av va-systemet har berörda fastigheter i kustområdet inte omfattats av den del av den allmänna va-anläggningen som avser dagvattenhantering. Vid utbyggnad av va-ledningar i området på 1960-talet anlades endast ledningar för dricksvatten respektive spillvatten. Spillvattenledningarna i området är dimensionerade för det avloppsvatten som uppkommer vid vattenanvändning i hushållet, det vill säga vatten från toaletter, badrum, kök och tvättstugor. Berörda fastigheter har alltså inte haft tillgång till utbyggd dagvattenhantering och ej heller betalat för detta vid den ursprungliga utbyggnaden.Utmärkande för avledning av dagvatten är att avrinningen från ett område måste ses i sin helhet. Även om en enskild fastighet inte har problem, påverkar det vatten som avrinner från fastigheten andra fastigheter och närmiljön i området.
  • Kan jag som fastighetsägare överklaga beslut om verksamhetsområde eller slippa ansluta fastigheten?

    I ett modernt samhälle skapar vi gemensamt infrastruktur för vatten och avlopp som är en förutsättning för att samhället ska fungera – att vi ska få tillgång till dricksvatten och vårt spill- och dagvatten omhändertaget. Vi är alla med och skapar behov av infrastrukturen och vi är då gemensamt ansvariga att betala för densamma. Avgifterna ska bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga, enligt vad som är skäligt och rättvist.Dagvattensystemet utmed kusten är under utbyggnad och berörda fastigheter kommer att debiteras en anläggningsavgift.Enligt 24 § vattentjänstlagen ska en fastighetsägare betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten:
    • finns inom va-anläggningens verksamhetsområde,
    • och med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en  vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.
    Inom ett utbyggt bostadsområde är det troligen svårt för en enskild fastighetsägare att visa att man på egen hand löser vatten- och avloppsfrågor bättre än genom att ansluta sig till den allmänna va-anläggningen.


  • Möjlighet att få anläggningsavgiften fördelad över en längre period

    Enligt 36 § vattentjänstlagen är det möjligt att fördela betalningen av anläggningsavgiften om vissa förutsättningar är uppfyllda.En anläggningsavgift ska fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid, längst tio år, om
    • avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter,
    • fastighetsägaren begär att avgiften ska fördelas,
    • och fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet.